ABM-konferens i Linköping 26-27 oktober 2010

ABM-konferenser brukar hållas en gång per år och arrangeras då av olika ABM-konstellationer på olika platser i landet. Förra året var konferensen i Härnösand och i år var det Linköping och Kulturarv Östergötland som var arrangörer. Konferensens tema var ”Hur tillgängliggör vi vårt kulturarv? Om digitalisering nationellt-regionalt-lokalt”.

Första dagen bjöd på föreläsningar om regionala samarbeten och hur man genom samverkan kan tillgängliggöra det regionala och lokala kulturarvet. Inledde gjorde Peter Aronsson, professor vid Linköpings universitet. Han pratade om hur kulturarvet skapas och presenteras och problematiken kring detta. Vem är det som bestämmer vad som är ett kulturarv och vem bestämmer vad som ska visas på institutioner och via Internet? Han menade också att det inte finns något fog för att oroa sig för att besökarantalen ska minska på grund av digitalisering. Han tyckte snarare ha sett att digitalisering ökar intresset för kulturarvet i stort och då även det som inte finns digitalt. Därefter fick vi höra redogörelser från Västernorrland (Märta Molin och Christian Bajomi), Västra Götaland (Per Lekholm och Ulrica Wallin) och Östergötland (Dan Malmsten, Rolf Holm och Hans Nilsson), tre regioner där man valt att samarbeta inom ABM-området med att digitalisera och tillgängliggöra digitalt material via så kallade kulturarvsportaler.

Andra dagen släpptes de centrala institutionerna och myndigheterna in på scenen. Men dagen började på en helt annan nivå: Ragnar Ronneteg från Norsholms byaråd i Östergötland berättade om det projekt som byarådet bedriver där de samlar in och digitaliserar det lokala kulturarvet från Norsholm. Han beskrev problem de stött på men också glädjen och entusiasmen som fanns för att lyfta sin egen närhistoria.

Därefter redogjorde Lars Lundqvist och Johanna Berg från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) för sin söktjänst K-samsök samt webbplatserna Kringla.nu och Platsr. RAÄ har valt att inte bygga någon portal eller liknande för att presentera kulturarv. Istället har de byggt en söktjänst där databaser från en mängd olika kulturarvsinstitutioner lagts in för att kunna samsökas. De använder devisen att allt de gör ska vara så öppet som möjligt och att allt ska vara gratis

Kerstin Söderman från Riksarkivet berättade sedan om Sondera, en samsökningstjänst för allt material i NAD, Libris och Svensk mediadatabas. Sondera är heller ingen portal utan ett gränssnitt med svag integration. Detta innebär att de tre databaserna inte slagits ihop utan att man söker i dem samtidigt, det vill säga man får tre träfflistor på varje sökord.

Sist ut av de stora var Magdalena Gram från KB som pratade om KB:s nya uppdrag som samordnare av alla bibliotek i Sverige och mottagande av digitala pliktexemplar. Hon beskrev skillnaderna mellan att förvara och bevara kulturarvet, att digitalisering är nödvändig för visst bevarande och vilka enorma kostnader digitalisering och bevarande av digitalt material medför.

Onsdagens sista talare var Sophia Laurin från kulturdepartementet. Hon berättade om arbetet som nu pågår med en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Strategin kommer att presenteras under 2011 och ska fungera som inriktning och ledning till digitalisering av kulturarvet. Laurin meddelade också att det kommer att tillsättas ett samordningssekretariat på Riksarkivet, sekretariatets uppdrag var ännu inte klart men det kommer att handla om samordning av minnesinstitutionerna och digitalisering. Hon poängterade vikten av samarbete och samverkan mellan institutioner och att vi ska ha medborgarperspektivet i centrum. Slutligen berättade hon att den nya digitaliseringsstrategin inte kommer att innebära att det tillskjuts mer pengar. Pengarna finns redan i systemet och digitaliseringen ska finansieras genom omfördelning av resurser.

Text:Lina Marklund
Foto: Annika Alke